Förlagsavtal – hur det gick till

Nästa önskemål gällande blogginlägg lyder: ”Berätta hur du gick till väga med utgivningen”.

Själva utgivningen har ännu inte ägt rum. Den digitala ljudboken kommer, som planen ser ut nu, att släppas i början av 2021 (uppskattningsvis januari/februari).
Den fysiska boken, pappersversionen, är än mer oklar. Den kommer inte att ges ut av Lind & Co. Däremot har jag två olika alternativ som jag velar mellan just nu. Förhoppningsvis ska allt klarna under de kommande dagarna. Jag har en del frågor jag vill ha svar på innan jag tar mitt slutgiltiga beslut (det var ju det här med att vela och älta en god stund innan jag bestämmer mig för något…). Men bara beslutet är taget ska väl releasedatum för pappersboken också klarna.
Det jag däremot kan skriva om är hur det gick till när jag fick förlagsavtal.

Ett år innan jag sände manuset till Lind & Co hade jag sänt det till ett annat stort svenskt förlag. Som ni förstår fick jag kalla handen, MEN(!) – det var inget vanligt standardsvar, det var en ”positiv” refusering.
De tyckte att jag skrev bra, hade en intressant historia och att det var kul att få följa med i de österbottniska miljöerna, men (så kom men:et…) deckarmarknaden är hård och tyvärr platsar inte mitt manus in i deras utgivning. De önskade mig lycka till på annat håll, och skrev att jag var välkommen med ett nytt manus i framtiden, ifall jag fortsätter att skriva.

Kort därpå utlyste ett finlandssvenskt förlag en debutanttävling.
”Där hoppar jag på!”, tänkte jag. Men inte heller där gick det vägen.
Därefter läste jag igenom mitt manus, än en gång, och gjorde små ändringar.

I början av januari detta år efterlyste Lind & Co ”nya, spännande berättelser” på sina sociala medier. När jag läste inlägget tänkte jag – Why not?
Jag plitade ner ett följebrev; berättade kort vad min historia handlar om, vem Nilla Kjellsdotter är, och avslutade med (enligt mig själv) en jäkla finurlig beskrivning av oss österbottningar. (Detta är inget jag kommer att outa nu, men kanske, kanske jag nån gång i framtiden gör det? Vem vet…).
Så fort mejlet var sänt fick jag ett autosvar som bekräftade mottagandet och att förlaget lovade att återkomma med svar inom 6-10 veckor.

Mindre än en månad senare hade jag fått ett mejl. Det var jobbdag, jag var hemma på lunch och passade samtidigt på att kolla mejlboxen.
Mejlet som fanns i inkorgen trodde jag till en början var ett skräpmejl (utifrån avsändarens namn att döma – sorry, Martina!) som hade slunkit vidare till inkorgen, och jag var på vippen att radera det – OLÄST! Vilket jag turligt nog inte gjorde …
Så när jag öppnade mejlet och insåg att det inte alls var ett skräpmejl, om typ vitaminer, utan ett erbjudande om förlagsavtal blev jag helt ställd.
Reaktionen blev kanske ändå inte så som folk förväntar sig att den skulle ha blivit …

När jag har tänkt på böcker, förlagsavtal och utgivning är det alltid en fysisk bok jag har tänkt på. Antar att det beror på att det är nästan uteslutande den bokformen jag läser. Tanken på att man kunde bli erbjuden ett avtal som gäller för ljudbok eller e-bok hade aldrig slagit mig.
Så när jag läste att jag blivit erbjuden ett förlagsavtal hurrade jag högt, men när jag kom till insikt att det gällde enbart en digital ljudbok blev känslan mer ”men, nää…”
Jag var väldigt splittrad.
Glädjen över att de gillat min bokidé, och att de vill ge ut den, var stor, samtidigt som bokformatet kändes lite sisådär.
Maken däremot, storgillade tanken kring en ljudbok från första stund. Han läser inte böcker, men under årens lopp har han hunnit avverka en och annan ljudbok bakom ratten i långtradaren.
Min bror och far blev också förtjusta när de hörde vad jag blivit erbjuden, och tyckte att en ljudbok vore ju toppen. Jag behöver knappast tillägga att de inte heller läser fysiska böcker …

Som jag i nåt tidigare inlägg redan skrivit är jag den som måste fundera och älta saker och ting, väga för- och nackdelar mot varandra, och vill inte gå in något förhastat.

Eftersom ljudboken inte var direkt bekant för mig, läste jag på och hörde mig för. Det visade sig att den digitala ljudboken är den stora marknaden för deckare i Sverige (inte bekräftat av Lind & Co, eftersom jag ville höra mig för bland oberoende källor). Och efter att ha kollat runt lite här i landet är ljudboken starkt på intågande här också, speciellt bland den yngre generationen, även om vi (som vanligt) ligger något år efter i utvecklingen i jämförelse med Sverige.
Annat som vägde för ljudboken är att den kanske läses av fler än vad en fysisk bok skulle göra. Exempelvis bland mina anhöriga, vänner och bekanta är det många som har uttryckt att det är tur att det blir en ljudbok, annars hade de nog aldrig läst den.
Dessutom, resonerade jag, att det är lättare att ge ut en fysisk bok på egenhand än en ljudbok (jag kan ha fel …). En ljudbok vill man kanske inte ha vem som helst att läsa in. Åtminstone är det inget jag själv skulle vilja (eller kunna) göra. Och de flesta som man skulle ha att tillgå som inläsare här i landet skulle läsa in den på finlandssvenska, vilket sållar bort en del lyssnare från den svenska marknaden (vilket också, naturligt, är den stora läsar-/lyssnarmarknaden, eftersom Sverige är så mycket större än svensk-Finland). Redan nu vill jag tillägga att jag förstår naturligtvis att rollen är förstås också omvänd: har man en rikssvensk inläsare sållar det också bort en del potentiella finlandssvenska lyssnare, och just därför har jag bestämt att det ska bli en pappersversion också!
Och sist, men inte minst: har man en gång debuterat på ett förlag är det (oftast) lättare att få förlagsavtal i framtiden också. Åtminstone om man ska tro statistiken. För då har man redan petat in en fot i bokvärlden. Eller åtminstone en tå.
MEN, för den sakens skull betyder det ändå inte att jag i framtiden är garanterad ett förlagsavtal. Det är jag mycket väl medveten om. Vem vet, kanske jag bara är en sommarfågel som kommer och går? Det får framtiden utvisa.
Förskottet var förstås också något som bidrog till att det skulle ha känts dumt att tacka nej. De brukar säga att förskottets storlek baserar sig på vad förlaget uppskattar att boken kommer att sälja, och att summan man blir erbjuden är hälften av den uppskattade försäljningen. Jag kunde bara helt enkelt inte tacka nej.

I följebrevet till Lind & Co hade jag förstås berättat om mina planer om en deckarserie, och att det insända manuset är tänkt att bli den första delen.
Så fort jag hade tackat ja till avtalet meddelade förlaget att de är intresserade även av kommande delar, såvida försäljningen löper enligt deras förväntan, och bad mig fundera ut ett serienamn.
Serienamnet var ingen svår nöt. Morden i Österbotten. Det var ett namn jag var säker på långt innan jag hade en titel för första boken.
Varför serienamnet kändes självklart beror på:
1. Handlingarna i alla böcker kommer att utspela sig i Österbotten
2. Jag vill lyfta fram Österbotten

När vi hade ingått avtal blev det dags att finslipa manuset. Bl.a. redigering och omarbetning av en del finlandismer, o.s.v. De flesta finlandismerna gick jag förstås med på att revidera, men inte Lillkungs kära syltgris!
Syltgrisen är inte ett direkt känt bakverk i Sverige, och förlagets förslag var att jag skulle skriva bara flottyrmunk, men där gick min gräns. En syltgris är ingen flottyrmunk, det är en syltgris! Punkt. Så formuleringen av meningen med syltgrisen blev slutligen en kompromiss, som jag tror vi båda känner oss nöjda med.

Nästa steg blev val av inläsare. Jag fick förslag om ett par olika inläsare, samtidigt som jag tillfrågades om jag själv hade några särskilda önskemål. Och jag visste direkt– jag ville ha Anja Lundqvist!
Jag fick då veta att hon finns tillgänglig, men att ljudbokens releasedatum kommer då att skjutas fram till början av 2021, istället för den tänkta releasen i november/december. Bollade funderingen med förlaget (ni vet, den där ständiga riskanalysen: för- och nackdelar…), och kom fram till att vi kör på Anja som inläsare. Nu får vi bara hoppas att allt håller och inget oväntat dyker upp p.g.a. Coronan.

Följande steg blev val av omslag.
Det som jag tycker har känts extra roligt med samarbetet med förlaget är att de alltid är måna om att höra min åsikt och att samarbetet ska vara, just, ett samarbete.
Själv har jag förstås inte så mycket kunskap om saker och ting, som ex. vem man ska anlita till att utforma omslaget, men det känns ändå roligt att de inkluderar mig i processen, även om jag i så gott som alla delar förlitar mig till dem.
När jag fick förslag om att Niklas Lindblad (Mystical Garden Design) skulle göra omslaget kollade jag förstås upp honom. Konstaterade snabbt att han har gjort en massa bokomslag, till en hel drös med författare, och blev helt exalterad över att han ska göra omslaget till min bok! En liten debuterande författare från Oravais, Österbotten!
När jag väl fick se omslaget kändes det bara så rätt! Och allt hade plötsligt blivit så verkligt. Jag har ett bokomslag!
Omslagets design var också något jag skulle ha fått ha önskemål kring, men där kände jag att jag hade absolut inget alls att tillföra.
Märkligt ändå hur Niklas lyckades skapa ett omslag som kändes så rätt för min story – för Österbotten, för Oravais, för Mija Wadö… Vilket proffs!

Ljudboken kommer för övrigt att finnas tillgänglig i åtminstone sju år, hos alla svenska återförsäljare som säljer digitala ljudböcker (streaming & download). Känns märkligt att tänka att den ska finnas tillgänglig så länge. Om sju år har jag hunnit fylla fyrtio(!).
Jaiks!

Summa summarum:
Fastän jag till en början kände mig skeptisk till ett avtal om en digital ljudbok, känns det helt rätt nu. Och jag ångrar mig inte för en sekund.
Nu får vi bara hoppas att resultatet blir så bra som vi hoppas på, och att inget skiter sig. (Som jag skrev i ett tidigare inlägg är jag ju den som inte riktigt vågar tro och hoppas på att allt går vägen, förrän det faktiskt bevisligen har gjort det.)

Och gällande omslaget:
– Ja, jag har sett det – och nej, jag tänker inte spoila det. Inte än.
Ni får hålla ut ett tag till…

Har ni fler förslag på bloggämnen får ni gärna tipsa/hotja till!
Jag har ett par önskemål kvar att beta av, men ös gärna på med mer.
Så roligt att höra vad NI vill läsa om. Jag lovar att försöka beta av alla tips och önskemål så gott jag kan.

© Nilla Kjellsdotter


Publicerad av Nilla Kjellsdotter

Författare

2 reaktioner till “Förlagsavtal – hur det gick till

  1. Så spännande och få läsa om din resa.
    Jag och min man har haft Storytel i snart ett år och jag älskar att lyssna på böcker.
    Pga att jag lider av hjärntrötthet så får jag inte läsa vilket jag älskar.
    Då är just ljudbok en skänk från ovan.
    Anja Lundqvist är ett bra val henne gillar jag skarpt🙏😍👌

    Gilla

  2. Det finns en grupp som du faktiskt glömt bort och det är alla oss med funktionsvariation, som inte längre kan lösa böcker. Vi har rätt till gratis ljudböcker. Vi får ofta vänta på att ljudböcker ska släppas något år efter den släppts som pappersbok. Därför hurrar jag högt över att vi får boken först den här gången! Fantastiskt, tycker jag! Heja du! Och lycka till med lanseringen!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: