Hybris, ljudbok, skrivsvacka och skrytvarning!

I förra inlägget skrev jag om när boksläppet skulle bli gällande pappersboken, som för övrigt ges ut via Boklund Publishing i Vasa.
Men även på ljudboksfronten har det hänt saker!

I förra veckan fick jag ett väldigt oväntat mejl från min ljudboksförläggare på det svenska förlaget Lind & Co.
Vi hade haft kontakt bara en vecka tidigare, och då fick jag veta att det exakta datumet för när den digitala ljudboken kommer att släppas blir förmodligen spikat först närmare årsskiftet, gissningsvis nån gång i december, men att målet var att ljudboken skulle släppas i januari/februari.

Som sagt, i slutet av förra veckan hörde min förläggare av sig igen.
Hela början av förra veckan var jag inne i en riktig skrivsvacka. Tvivelfasen var tillbaka och jag kände att allt jag skriver blir till ingenting, och att ingen kommer nånsin att vilja läsa vad jag skriver och har skrivit. Varje ord jag plitade ner kändes fel, jag hade absolut ingen lust att skriva och jag bara kände att jag kommer aldrig att nå ut med mina böcker så som jag önskar.
Jag vill skriva i huvudsak. Helst på heltid; ha det som mitt huvudsakliga jobb. För det är det här jag brinner för, älskar att göra (trots alla tvivelfaser jag genomlider för jämnan …). Och stundom känner jag att jag faktiskt är jävligt duktig på det här, att jag kan skriva.
Att nu dessutom bli utgiven känns som om jag äntligen har hittat ”rätt”. Som om jag hittat hem på nåt flummigt, obeskrivligt, klyschigt vis.
Men det är sjukt svårt att leva på sitt skrivande. Att försörja sig som en heltidsskrivande författare är det bara ett fåtal som kan, speciellt i Svenskfinland. Och dit har jag en lång, lång väg att gå. Om jag överhuvudtaget någonsin når dit.
Men för att ha en liten, liten chans att lyckas måste jag också bli publicerad och läst. Och just i förra veckan kändes det (åter en gång) som om den drömmen låg väldigt långt borta. Tvivlet gnagde, de ständiga tankarna ”varför skulle nån vilja läsa just mina böcker?” och ”det är väl klart att jag inte kan tro att jag skulle lyckas med nåt” spelade på repeat i mitt huvud. Min lilla kreativitetsdödande djävul var ständigt närvarande varje stund jag tillbringade vid datorn.

För ett par år sedan sa en medelålders kvinna (varför alltid dessa medelålders kvinnor som ska hacka ner på andra kvinnor??) rakt ut till mig att jag måste förstå att det är som att leva i en fantasivärld att tro att jag någonsin ska bli publicerad. Än mindre skulle jag drömma om att kunna leva på skrivandet och hoppet om att bli beviljad ett stipendium (ett litet inflik: det ironiska i det hela är jag bara en månad efter hennes spydiga ord blev beviljad mitt livs första stipendium – 2.000 € från Svenska Kulturfonden, för ändamålet ”litterärt arbete”!).
Jag vet att jag inte borde ta till mig av de nedlåtande orden, men jag kan inte hjälpa att de där orden alltid gör sig påminda så fort tvivlet kickar in.
I dagsläget vet jag att tvivelfasen är övergående, och att det behövs för de kommande kreativa stunderna, men … Det gör inte stunderna av tvivel mindre jobbiga för det!

Det som däremot gav skrivandet en rejäl puff uppåt, var att komma hem från jobbet på juristbyrån (– nej, jag jobbar inte som jurist; jag är sekreterare), och finna följande mejl av förläggaren i inkorgen:

Kan fortfarande inte riktigt greppa att jag – en debutant, finlandssvensk, österbottnisk lantis – är en av de tolv utvalda!
Lind & Co har valt att satsa på min titel – en österbottnisk deckare!
Trots att jag är en debutant med inga som helst publicerade verk att luta mig mot har de valt att göra en satsning på min bok!
Redan vid antagningen av mitt manus tyckte jag att det var stort, att jag som finlandssvensk – en debutant från Österbotten – hade petat in mig på ett svenskt förlag, men det här … Tänk att de faktiskt väljer att satsa på österbottnisk litteratur och låter Österbotten visa framfötterna i den svenska deckarlitteraturen!
(Ja, jag har fortfarande smått hybris …)

Och i och med att de valde att ta med min titel till bokkatalogen blev vi också där och då tvungna att spika ett släppdatum för den digitala ljudboken.
Så, härmed kan jag meddela att det digitala ljudboksläppet går av stapeln den 26 januari 2021!

Och … eftersom vi spikade datum för släpp av ljudboken redan nu, finns den nu (från och med i dag) även tillgänglig på Storytel och BookBeat under kategorin ”Kommande titlar”. Utöver nämnda två, har jag även sett att den också finns på Adlibris (”ej utkommen”, förstås).

När jag såg detta i dag kunde jag till min stora glädje konstatera att Lind & Co valde redan i detta skede att gå ut med att detta är del 1 i deckarserien ”Morden i Österbotten”, trots att tanken var att de skulle ta del av kommande delar och se att boken faktiskt säljer enligt deras förväntan, innan de går ut med att ”I rättvisans blod” är första delen i en serie. Även om de redan i våras bad mig att fundera ut ett deckarserienamn – ett namn som, för min del, var givet från första stund!

Jag vet att detta blir ett skrytinlägg rakt igenom – SORRY FÖR DET! – men jag är så jäkla lycklig över att Lind & Co har valt att satsa på min titel!
Lind & Co är ändå ett stort förlag i Sverige, och att de väljer ut min titel bland de 12 som ska med i bokkatalogen; då måste det ju ändå betyda att de tror på min bok och idén om en österbottnisk deckarserie. Eller …?

I första hand är det inte för egen del jag jublar (eller visst, gör jag självklart det också), utan för Österbottens del. Tänk om vår lilla ankdamm Österbotten – och Oravais! – kunde få peta in en fot på den (riks)svenska deckarmarknaden? Eller åtminstone en tå?

Nåväl, detta kan ta vilken vändning som helst. Bara för att jag verkar ha flyt nu, betyder det inte att jag är garanterad utgivning av kommande böcker.
Dags att landa med båda fötterna på jorden igen.
(Fast visst kittlar det lite skönt i kistan vid tanken på att svenskarna ”på andra sidan potten” inom kort kanske, kanske kommer att lyssna på en deckare som utspelar sig i Österbotten – närmare bestämt, i vårt lilla ”Årvas”!)

P.S.
Don’t worry! Hybrisen kommer förmodligen ha lagt sig innan ni hunnit blinka, och jag är tillbaka nere i skrivsvackan igen.
D.S.

© Nilla Kjellsdotter

Publicerad av Nilla Kjellsdotter

Författare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: