Bokrecension, bokbeställning, julfeelis + mycket mer.

Börjar bli smått tjatigt det här, men åter igen har det förflutit mer än en vecka sedan senaste blogginlägg.

Sist jag bloggade stod jag i startgroparna för signering vid Akademiska bokhandeln Gros i Vasa. Det blev en riktigt lyckad dag, med många besökare som kom förbi för att köpa boken och/eller få den redan inköpta boken signerad.
Ifall nån av er besökare läser detta inlägg – TACK för att just DU tittade förbi!

I dag, en vecka och en dag senare, sitter jag här framför datorn, dricker kaffe och lyssnar på julmusik. För det är väl aldrig för tidigt för julmusik, eller?
Låter man bli att titta ut och förbiser det dystra finländska början-på-vintern–vädret, och koncentrerar sig istället på de brinnande ljusen, dämpade belysningen och julmusiken, kan man faktiskt (nästan) lura sig att det snart är jul.

På tal om jul …
Nästa veckas lördag ska jag och syster iväg på julshopping. Min stora förhoppning är att jag ska lyckas fylla tomtesäcken med klappar innan vi styr kosan hemåt igen (dream on, får jag väl säga …).
I år har jag på känn att det inte kommer att finnas tid att stress-shoppa julklappar de två sista veckorna innan jul. Eller eventuellt kanske det kommer att finnas någon dag med en lucka för stress-shopping, men orken tror jag kommer att lysa med sin frånvaro rätt duktigt.

I mitten av december anländer andra upplagan av ”I rättvisans blod”.
I dagsläget har jag bara ett tiotal böcker kvar här hemma, resten är ute hos återförsäljare/butiker. Det finns en risk för att böckerna kommer att hinna ta slut hos en del återförsäljare och i mitt eget lager innan andra upplagan anländer – MEN:
Ni vet att fler böcker är på kommande!
Möts ni nu inom de kommande veckorna av att boken är slutsåld, vet ni att det kommer mer böcker i mitten av december, och därmed kommer ni att hinna få ett eget exemplar och/eller hinna köpa den i julklapp åt era nära och kära!
So, don’t panic!

På tal om I rättvisans blod: i fredags fick jag min första bokrecension i en tidning.
ÖT, Österbottens tidning, och Yvonne Granqvist Schultz, hade gjort en riktigt fin recension av boken. Tack!
Med tanke på att boken tagits emot med sådan värme av läsarna — en värme som jag aldrig hade kunnat föreställa mig eller vågat drömma om! – var jag övertygad om att tidningarna kommer att såga mig.
Därför var det extra glädjande att läsa recensionen Yvonne hade skrivit! Tack än en gång!

Och ännu på tal om I rättvisans blod …
Jag kan fortfarande inte ta in att folk läser den, att böckerna är så gott som slutsålda i eget lager, att en ny upplaga är på G och att Mija Wadö har blivit så väl mottagen och omtyckt i Österbotten.
Ja, jag vet att jag tjatar om detta gång på gång – i v.a.r.j.e. blogginlägg – hur överraskad jag är över bokens varma mottagande, men jag kan faktiskt inte sluta förundras!
När vi tryckte böckerna var jag övertygad om att vi hade tryckt så pass många böcker att vi galant skulle klara oss över julen, påsken och sommaren.
I ett skede minns jag att jag sa åt maken: ”Nå, om inte annat värmer de väl skönt om man bränner upp dem …” när vi tittade på högen med boklådor som staplades in i vårt sovrum.

För att tjata lite än en gång:
Jag kan inte med ord beskriva min glädje, lycka och framför allt tacksamhet jag känner och har känt sedan boksläppet den 21 oktober!
Det är så otroligt, mega-roligt att ni är så många som läser, hör av er, delar och gillar!
TACK, TACK, TACK! ♥️

Whatelse, då?
Har väl hänt en hel massa sedan jag bloggade senast, men vad är av intresse för er att jag berättar?

Kan väl tipsa om att jag gjorde en IG-TV videohälsning i fredags (på min Instagram-sida).
För att fira recensionen jag fick i ÖT gjorde jag en liten helghälsning med presentation av I rättvisans blod, samtidigt som jag läste ett stycke ur boken (OBS! Vill redan nu varna för att jag är verkligen ingen inläsare – det är nåt Anja Lundqvist (inläsare av den kommande ljudboken) kommer att göra tiotusen gånger bättre än mig!).

I torsdags publicerade Kommunbladet en artikel om mig, mitt skrivande och ”I rättvisans blod”.
Artikeln finner ni genom att klicka här och därefter bläddra fram till sida 3!

I onsdags var jag för övrigt till frissan, så nu är mitt hår äntligen rött(!) igen!
Under den gångna veckan har jag också diskuterat med chefen gällande decembermånads jobbtider, så fr o m 14 december kommer jag att vara ledig. Detta för att jag ska kunna lägga allt krut på boken när den andra upplagan har anlänt.

Nu inom november ska jag ännu ansöka om stipendium från Svenska Kulturfonden (något jag borde ta itu med inom de kommande dagarna, kanske redan i morgon) och få det andra manuset så pass klart att jag kan skicka det vidare till förlag för bedömning. Snacka om nervositet …
Ja, och så borde jag börja fundera på julstädningen också. Jag vet att många säger att städning inför julen är överskattad, och – jo, jag fattar pointen; man behöver inte tokstäda bara för att det nalkas jul. MEN tillhör man skaran som hatar att städa och gärna tar storstädningen i samband med julen (bara för att det är roligare att städa, rensa, sortera om man gör det för något speciellt, som ex. julen), så är det absolut nödvändigt att städa den här tiden på året.
I dag har faktiskt maken påbörjat den årliga höst-fönstertvätten, och har tvättat fönstren i vardagsrummet. I ca sju års tid har han bedyrat att han ”i år” kommer att tvätta fönstren i hela huset. Behöver jag meddela att det hittills aldrig har hänt?
Nåväl, jag ser det här som en bra start.
Som jag sa åt honom i dag: ”Du kan ju tänka på vem som hittills har stått för fönstertvätten under de tolv år vi har bott här …”
För att göra det riktigt rättvist kunde ju han få stå för fönstertvätten under de kommande tolv åren då …

Innan jag avslutar dagens flummiga blogginlägg, vill jag ge er ett litet filmtips på en sevärd julfilm: ”Jag kommer hem igen till jul”.
En svensk julfilm, som hade biopremiär i november i fjol. Hittas nu på C More.

Och inför kommande blogginlägg har jag en fråga:
Vad vill ni läsa om? Vad vill NI att jag ska blogga om? Skriv gärna er åsikt i kommentarsfältet!

Ha det gott, så hörs vi i nästa blogginlägg som blir … när det blir!

© Nilla Kjellsdotter